Utveckla ett superminne

För att kunna använda vårt minne maximalt måste vi vara medvetna om hur det fungerar, hur vi lagrar, erinrar och glömmer information. Genom att utnyttja dess starka sidor och kringgå svagheterna kan vi kraftigt öka vår inlärnings- och erinrings- förmåga. Minnet är associativt: tanken på någonting får oss att komma ihåg andra saker som hänger samman med detta, och dessa kan i sin tur leda till vidare associationer.
I praktiken är anledningen till att vi kommer ihåg något att vi associerar det med något vi redan känner till eller har lärt oss. Antingen sker denna association omedvetet eller medvetet. Genom att göra den mer medveten kan vi skynda på inlärningsprocessen och skapa starkare minnen.
Den andra vägen till minne är repetition. Vi kan lära in kunskap som inte betyder något för oss genom återkommande repetition. Det är så vi lär oss kunskap från första början, innan vi har särskilt mycket att associera kunskapen till.

Träna din kreativitet

Träna din krativitet

Genom att träna sin kreativitet får vi lättare nya ideer och kan hitta nya lösningar på problem.
Bara att bryta mönster och testa en ny miljö kan öka kreativiteten.
Frisk luft och fysisk aktivitet kan också hjälpa till.

Humor kan också vara ett sätt till ökad kreativitet. Försök se ett nytt perspektiv.

Det finns många sätt att träna upp sin kreativitet.

Träna din kreativitet på creativitygames.

Källa:
Improving fluid intelligence with training on working memory
Proceedings of the National Academy of Sciences (DOI: 10.1073/pnas.0801268105)

Träna din uppmärksamhet

Träna din uppmärksamhet

Normalt lägger vi märke till och minns de saker vi är intresserade av.
Den som är intresserad av bilar kan på långt håll lägga märke till om det kommer en speciell bil, medan den som är intresserad av mode i detalj kanske kan redogöra för vilka kläder och accessoarer en förbipasserande på gatan har.

Genom att tänka på att vara närvarande i nuet kan man träna sin uppmärksamhet.

Gör små övningar ibland i att träna din uppmärksamhet, t.ex. att lägga märke till vilken ögonfärg en person har, om de är förlovade eller gifta (ring på vänster ringfinger), och vad de har för skor.

 

Läs mer:
Can attention itself be trained

Repetition

Repetition

Repetition är kunskapens moder sägs det och för att vi ska minnas något bestående krävs det att vi repeterar det med jämna mellanrum.

Mer än 80 procent av det vi en gång lärt oss försvinner från vårt minne. Redan tio minuter efter ett TV-program, en föreläsning eller en lektion börjar vi glömma.
En timme senare har en stor del av vad vi lärt oss försvunnit.
En vecka senare är det mesta borta. Om vi inte repeterar kunskapen. På samma sätt som vinden sopar igen spåren på en sandstrand utplånar glömskan de minnesstigar som skapats i vår hjärna. För att få bästa effekt av repetitionen ska vi helst repetera kunskapen strax innan den faller bort ifrån hjärnan.

För att vår kunskap inte ska försvinna bör vi repetera den efter tio minuter, en dag, en vecka, en månad, tre till sex månader och två år efter det att vi lärt oss något nytt. Tidpunkterna är naturligtvis inte exakta och varierar från person till person och hur tydlig bild vi lyckats skapa av det vi ill minnas. När vi repeterar, fångar vi upp kunskapen, men för bästa effekt måste vi göra det aktivt.
Det räcker inte att bara skumma igenom våra anteckningar utan vi behöver fundera och reflektera över den.
Kanske ställa repetionsfrågor till oss själva eller visualisera en bild av det vi vill minnas. Hjärnan måste aktiveras för att minnas. Vi måste trampa upp minnets stigar flera gånger så att de små stigarna förvandlas till breda motorvägar. Först då har vi skapat ett bestående minne. I biologisk mening måste vi aktivera hjärnan så att hjärncellernas utseende förändras, något som kräver både tid och tålamod.

Minnestips

 

Känslor har betydelse för minnesinlagringen

Våra minnen ligger utspridda i olika delar av hjärnan, men minnesinlagringen styrs av en del i hjärnan som kallas hippocampus. Hippocampus har också stor betydelse för våra känslor. Därför minns vi saker bättre om vi blir starkt känslomässigt påverkade samtidigt som minnet lagras in.
En nyhet där våra känslor rörs upp t.ex. nyheten om mordet på Olof Palme, eller terrorattacken i USA den 11 september 2001 och vi minns ofta detaljer kring var någonstans vi var etc. när vi först hörde talas om nyheten.

Negativa upplevelser har ett större känslomässigt värde än positiva. Även känslor som smärta kan påverka. T.ex. har en studie gjord av Merel Kindt vid University of Amsterdam i Holland med en grupp försökspersoner visat att försökspersonerna kunde minnas fler ord från en lista om de höll händerna i isvatten medan de försökte minnas orden. Anledningen kan ha en evolutionär förklaring då hjärnans fokusering vid en obehaglig situation evolutionärt har varit viktig för vår överlevnad.

Knutna nävar, armarna i kors och fötterna på bordet

Kroppens ställning i sig kan också ha betydelse för problemlösningsförmåga och fokusering. Ett knep kan vara att knyta höger hand när du ska lära dig något, och vänster när du vill minnas det igen. Det tricket fungerar eftersom inlagring respektive återhämtning styrs av var sin hjärnhalva som kan aktiveras med den hand som de styr. Att lägga armarna i kors kan vara en bra ide vid problemlösning.

I ett försök på University of Rohester i USA 2008 skulle försökspersonerna bilda så många ord som möjligt med samma bokstäver. Med armarna i kors var de mer ihärdiga när de skulle lösa uppgiften och hittade 21% fler ord. En förklaring till detta kan vara att man förknippar denna hållning med ett lösningsorienterat beteeende.
Ett annat försök vid Columbia University i USA har visat personer blir mer fokuserade och bättre på att fatta beslut om de lägger upp fötterna på bordet. Förklaringen kan vara att denna maktfulla position sänker stressnivån och ger en starkare känsla av säkerhet.

Hitta tillbaka till känslan

Vårt minne påverkas kraftigt av känslor och sinnen och vi kan lättare återkalla ett minne om vi är i samma situation som när minnet skapades. Ett klassiskt exempel är om vi ska gå och hämta något men när vi har gått iväg kan vi inte minnas vad det var vi skulle hämta. Om man då går tillbaka till platsen vi var på när vi lade in minnet kommer man ofta på vad det var man skulle hämta.
Vi minns också bättre om vi är i samma sinnesstämning som vi var när vi lagrade minnet. Om man är avslappnad när man lagrar in ett minne så har vi lättare att minnas när vi är avslappnade än när vi är stressade. Olika experiment har också visat att om man t.ex. har tråkigt eller står på ett ben medan man lär sig något, så minns man det bättre sedan när man just har tråkigt eller står på ett ben.

Minnesträning

Minnesträning

Övningarna kan också förbättra IQ – och ju mer du tränar desto bättre blir arbetsminnet och IQ. Så kallad ”flytande intelligens” eller GF, är förmågan att resonera, lösa nya problem och tänka i abstrakta banor.
Den korrelerar med professionell och pedagogisk framgång och är till stor del ärftlig.

En studie gjord av Susanne Jaeggi vid University of Michigan i Ann Arbor, USA, och hennes kollegor låt 70 friska vuxna att delta i en s.k. ”dual-n-back” övning.

Övningen innebar att deltagarna skulle spåra små rutor på en skärm som poppade upp på en ny plats var tredje sekund.
Deltagarna skulle trycka på en knapp när den aktuella platsen sammanföll med den som var två visningar tidigare.

Samtidigt lästes konsonanter upp i hörlurar och en knapp skulle tryckas om bokstaven var densamma som den som hördes två uppspelningar tidigare.

Om deltagarna presterade bra, ökades (n) till tre eller flera steg tillbaka.

Försökspersonerna tränades dagligen under cirka 20 minuter antingen 8, 12, 17 eller 19 dagar.
De fick göra IQ-tester både före och efter träningen.

Forskarna fann att IQ ökat betydligt mer hos de som fått göra övningarna än hos en kontrollgrupp och ju längre de hade tränat, desto högre IQ-poäng.

Visserligen var detta en liten studie med få försökspersoner i varje grupp, men andra studier har visat på liknande resultat.

En annan studie gjord på Mayo Clinic fann att friska, äldre vuxna som deltog i ett datorbaserat träningsprogram för att förbättra hastigheten och noggrannheten hos hjärnans bearbetning förbättrade sin minneskapacitet, jämfört med en kontrollgrupp. De 242 försökspersonerna var 65 år eller äldre utan någon diagnos av kognitiv svikt, såsom tidig Alzheimers sjukdom. De fick en timme om dagen, fem dagar i veckan under åtta veckor göra auditiva datorbaserade övningar i sina hem. Övningarna var anpassade för att förbättra snabbhet och precision i hjärnans . Till exempel ombads deltagarna att skilja mellan hög-och lågfrekvent ljud. Till en början var ljuden långsamma och tydliga men gradvis ökade hastigheten och tidsmellanrummet försvann. Svårigheten ökade när deltagarna bemästrade ett tidigare steg med 85 procents noggrannhet. Andra övningar såsom matchning eller skilja mellan liknande klingande ord, till exempel, lock och logg.
Kontrollgruppen med 245 vuxna, såg pedagogiska filmer om konst, historia och litteraturämnen samt en frågesport på innehållet.
Eter 8 veckor använde forskarna ett standardiserat verktyg för att mäta hur deltagarnas minne förändrats. Förbättringen var signifikant större i den experimentella gruppen. Deltagarna i den experimentella gruppen upplevde också själva att deras minne förbättrats. Tillsammans ökade den experimentella gruppens minnesfunktion cirka 4 procent jämfört med baslinjen mätt vid studiens start. Kontrollgruppen totala minneförbättring var cirka 2 procent.

Källa:
Improving brain processing speed helps memory

Läs mer och testa dig själv på brainmetrix, sharpbrains, mindresearch, braintraining, memorize, brainwaves eller brainist.

braingle, smartkit, play with your mind, braindash, games for the brain och brainarea hittar du fler spel som tränar minnet och på lumosity.com, braingymmer och fitbrains kan du personalisera din minnesträning.