Minnestips

 

Känslor har betydelse för minnesinlagringen

Våra minnen ligger utspridda i olika delar av hjärnan, men minnesinlagringen styrs av en del i hjärnan som kallas hippocampus. Hippocampus har också stor betydelse för våra känslor. Därför minns vi saker bättre om vi blir starkt känslomässigt påverkade samtidigt som minnet lagras in.
En nyhet där våra känslor rörs upp t.ex. nyheten om mordet på Olof Palme, eller terrorattacken i USA den 11 september 2001 och vi minns ofta detaljer kring var någonstans vi var etc. när vi först hörde talas om nyheten.

Negativa upplevelser har ett större känslomässigt värde än positiva. Även känslor som smärta kan påverka. T.ex. har en studie gjord av Merel Kindt vid University of Amsterdam i Holland med en grupp försökspersoner visat att försökspersonerna kunde minnas fler ord från en lista om de höll händerna i isvatten medan de försökte minnas orden. Anledningen kan ha en evolutionär förklaring då hjärnans fokusering vid en obehaglig situation evolutionärt har varit viktig för vår överlevnad.

Knutna nävar, armarna i kors och fötterna på bordet

Kroppens ställning i sig kan också ha betydelse för problemlösningsförmåga och fokusering. Ett knep kan vara att knyta höger hand när du ska lära dig något, och vänster när du vill minnas det igen. Det tricket fungerar eftersom inlagring respektive återhämtning styrs av var sin hjärnhalva som kan aktiveras med den hand som de styr. Att lägga armarna i kors kan vara en bra ide vid problemlösning.

I ett försök på University of Rohester i USA 2008 skulle försökspersonerna bilda så många ord som möjligt med samma bokstäver. Med armarna i kors var de mer ihärdiga när de skulle lösa uppgiften och hittade 21% fler ord. En förklaring till detta kan vara att man förknippar denna hållning med ett lösningsorienterat beteeende.
Ett annat försök vid Columbia University i USA har visat personer blir mer fokuserade och bättre på att fatta beslut om de lägger upp fötterna på bordet. Förklaringen kan vara att denna maktfulla position sänker stressnivån och ger en starkare känsla av säkerhet.

Hitta tillbaka till känslan

Vårt minne påverkas kraftigt av känslor och sinnen och vi kan lättare återkalla ett minne om vi är i samma situation som när minnet skapades. Ett klassiskt exempel är om vi ska gå och hämta något men när vi har gått iväg kan vi inte minnas vad det var vi skulle hämta. Om man då går tillbaka till platsen vi var på när vi lade in minnet kommer man ofta på vad det var man skulle hämta.
Vi minns också bättre om vi är i samma sinnesstämning som vi var när vi lagrade minnet. Om man är avslappnad när man lagrar in ett minne så har vi lättare att minnas när vi är avslappnade än när vi är stressade. Olika experiment har också visat att om man t.ex. har tråkigt eller står på ett ben medan man lär sig något, så minns man det bättre sedan när man just har tråkigt eller står på ett ben.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *