Hjärnan saknar det traditionella lymfsystem som vi ser i resten av kroppen. Man har tidigare trott att hjärnan tar hand om cellernas restavfall på egen hand men forskning visar att hjärnan har ett inbyggt system för att spola bort restavfall från nervcellerna. Genom att förstå och kontrollera det här systemet hoppas man kunna bota eller förebygga alzheimers, parkinsons och andra neurodegenerativa sjukdomar eftersom dessa sjukdomar kännetecknas av ansamling av skadliga proteiner i hjärnan.
Systemet som tvättar bort skadligt restavfall från nervcellerna kallas det glymfatiska systemet och består av gliaceller som sänder utskott mot hjärnans alla blodkärl. Utskotten bildar en mikroskopisk hinna kring artärer, kapillärer och vener. Mellan hinnan och blodkärlen finns en vätskefylld glipa, som ett rör utanpå ett rör, som kallas det perivaskulära rummet och som bara finns i hjärnan och inte i resten av kroppen. Gliacellerna som omger blodkärlen innehåller en mängd akvaporiner, porer som släpper igenom vatten. Porernas uppgift är att slussa in vätska i hjärnvävnaden. Man har också kunnat visa att vätskeflödet sköljer bort skräp, bland annat beta-amyloid, ett protein som bildar trassliga klumpar i hjärnvävnaden hos personer med alzheimers sjukdom.
Utrensningen av restavfall från hjärnan verkar främst ske när vi sover. I en vaken hjärna har gliacellerna fullt upp med att bistå nervcellerna att sända signaler till varandra samtidigt som avfall hopar sig i hjärnan. När vi sover ändrar gliacellerna skepnad och slussar rengöringsvätska genom vävnaden. Med stigande ålder blir hjärnans renhållning mindre effektiv. Djurförsök visar att svår hjärnskakning hämmar det glymfatiska systemet. Fysisk aktivitet verkar förbättra utrensningen. Råttor som sprungit i ett löphjul har större flöde i det glymfatiska systemet än råttor som haft begränsad fysisk aktivitet.
Källa: Per Snapprud. Sömn tvättar hjärnan. Forskning och framsteg, hjärnan. #10 2016.