Det har länge varit känt att smärta och andra känslor som rör tillståndet i kroppen ökar aktiviteten i insula. Det gäller även social smärta t.ex. när man känner sig utfryst eller övergiven men även andra former av stress.
Forskare har även spårat olika typer av beroende till insula. Det började med att man såg att en 38 årig man från USA som rökte två paket cigaretter om dagen helt blev av med röksuget efter att ha fått en stroke i sin vänstra insula. Man fann ytterligare ett tjugotal rökare som fått en liknande skada och det visade sig att en stroke i insula gjorde det mer än 100 gånger troligare att en rökare blev kvitt sitt beroende än om skadan drabbar någon annan del av hjärnan.
Risken att drabbas av ett beroende beror på ett invecklat samspel mellan genetisk sårbarhet, personliga erfarenheter, relationer, kulturella traditioner etc. Men det som verkar vara gemensamt för alla droger är också att upplevelsen av sug efter drogen har ett samband med aktiviteten i insula.
Känslan av övergivenhet eller andra former av stress ökar aktiviteten i insula och hos personer med en beroendesjukdom ökar då också drogsuget. Det kan utlösa en ond cirkel. Social smärta på grund av ensamhet skruvar upp hjärnans drogsug och missbruket förstör värdefulla relationer vilket ökar ensamheten ännu mer och därmed också sug efter drogen.
Det är därför som organisationer som anonyma alkoholister jobbar med att skapa en gemenskap där man alltid ska känna sig välkommen. Det kan också vara förklaringen till varför hot sällan fungerar mot missbruk. Ett ultimatum orsakar social smärta som bara ökar drogsuget.
I experiment har man försökt bota beroenden med magnetfält, s.k. transkraniell magnetstimulering (rTMS) som ska förändra nervkretsarna i insula så att suget klingar av. Tekniken bygger på studier som visar att magnetfält som växlar sakta (1Hz) minskar nervcellernas retbarhet och genom att exponera insula för ett sådant fält skulle insula-aktiviteten kunna minskas. Ett snabbväxlande fält (10 Hz) anses däremot kunna öka nervcellernas retbarhet. En första studie med rökare visade att rökare som fått stimuklering med det snabbväxlande magnetfältet rökte mindre och kände ett svagare sug. De övriga behandlingarna hade ingen effekt alls.
Än så länge är det bara mot depression som TMS visat sig ha evidensbaserad effekt men ytterligare tester av TMS testas mot alkoholberoende och även andra former av drogberoenden samt även ätstörningar, autism och kronisk smärta.
Syftet är att med magnetström förändra nervkretsar i insula – en hjärnlob under skallbenet varifrån empati och affektregelring styrs – så att alkoholsuget klingar av. Studien pågår i ytterligare två år. Men helt nyligen kom de första resultaten, som verkar lovande, berättar Markus Heilig för SvD.
– Vi ser förvånansvärt tydligt på de första 20-tal individerna i studien att TMS lyckas sänka kopplingen mellan insula och hjärnans belöningscentra, säger han.