Minnet

Minnet och hjärnan

Hjärnan

Hjärnan består av olika delar som har specifika uppgifter
Höger hjärnhalva: kreativa aktiviteter t.ex. dans, musik och bilder.
Vänster hjärnhalva: matematisk och logisk, språkcentrum.
Limbiska systemet: känslor
Alla dessa delar är förbundna med varandra. När du sysslat med något som aktiverat vänster hjärnhalva så ta dig gärna an något som aktiverar den högra så får det som du försökte lära dig en chans att sjunka in. Hjärnan lagrar information med hjälp av associationer och det bästa sättet att minnas är att försöka aktivera så många delar av hjärnan som möjligt.

Minnet

Minnet omfattar egentligen tre skilda delar:

Det sensoriska registret: Det sensoriska registret fungerar som ett filter Det är den del av minnet som släpper in eller stänger ute information och impulser.
Om vi skulle ta in alla impulser omkring oss skulle vi gå under och drabbas av infostress.
Korttidsminnet: Korttidsminnet (arbetsminnet) begränsas av vad som kan repeteras. Om man blir distraherad glömmer man om informationen ej hunnit överföras till långtidsminnet. Kan bara hantera 7±2 enheter samtidigt. Vi kan få in mer om vi ”chunkar” informationen. Chunka kan översättas med att dela upp i hanterbara block:
SASABBICAPLO är svårt att minnas men
SAS ABB ICA PLO är betydligt lättare
Genom att chunka, bryta ner informationen i meningsfulla bitar får vi alltså in betydligt mer information i arbetsminnet.
Långtidsminnet: Här sker långtidslagring av minnet. Vi måste lagra det rätt om vi ska kunna få fram det igen. Hit förs informationen från korttidsminnet.
Ju mer informationen bearbetas desto bättre minns man. Långtidsminnet delas upp i:
– Procedurminne: vår förmåga att göra saker, hur vi ska göra saker. Detta är omedvetna minnen om det gäller något vi är vana vid att göra. Om det är något nytt vi precis lärt oss kommer vi istället att vara medvetna om varje steg och det kräver mycket koncentration.
– Semantiskt minne: faktakunskaper
– Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi upplevt. Vi ser ofta små scener spelas upp när vi erinrar oss något. Viktiga, dramatiska eller oväntade händelser (Flash-bulb memories) minns vi ofta lättare. Nästan alla svenskar minns vad de gjorde när de fick veta att Olof Palme var mördad.
– Perceptuellt minne: Vår förmåga att erinra oss synintryck, hörselintryck, smaker och lukter etc utan att sätta ord på intrycken.
– Prospektivt minne Prospektivt minne är den minnesfunktion som gör att man kommer ihåg vad man har planerat att göra.

Minnesprocessen

Minnet är associativt. Associationerna behöver inte vara medvetna men genom att medvetet skapa associationer förbättras minnet kraftigt. Det vi kallar minnen är ofta efterhandskonstruktioner och gissningar. Vi fyller i luckorna eller det vi ej förstår och minnet vi har av en händelse kanske inte alls är vad som hände.

Att minnas inkluderar tre processer:
1) uppfatta
2) lagra
3) ta fram
Minnet är ett slags filter. Vi mottar intryck och för att informationen inte ska försvinna måste den snabbt överföras till korttidsminnet. Man måste vilja minnas det. För att det ska överföras till långtidsminnet måste du repetera det. Korttidsminnet är närmast ett arbetsminne och långtidsminnet är det som vi i dagligt tal kallar bara för minnet.
Återerinring sker genom personliga associationer. Associationerna är ledtrådar för hjärnan när den ska leta upp minnet.
För att kunna lagra informationen måste vi förstå den så att vi kan lagra den på rätt plats. Vi minns lättare det som är meningsfullt och intressant. Om vi kan sätta in det i ett sammanhang eller anknyta till egna erfarenheter minns vi lättare. Om man ska läsa in ett material kommer man ihåg mest från början och slutet av materialet samt ord som upprepas och ord som avviker. D.v.s. om vi markerar enstaka ord med en färgpenna minns vi dem bättre.

Vad minns vi?

För att minnas bra måste minnet vara väl inkodat och lätt att erinra sig.
Vi måste har struktur i det vi vill minnas för vi kommer lättare ihåg helheter än detaljer.
Vi minns på olika sätt beroende på inlärningsstil, men generellt gäller att ju fler sinnen som inbegrips desto bättre blir minnet.
Vi minns lättare konkreta ting än abstrakta.
Det är lättare att lära sig om man är motiverad, vilket leder till djupare koncentration, vilket i sin tur leder till bättre lagring.
Man minns lättare det oväntade än det väntade. Vi minns saker som är farliga, dramatiska eller som överraskade oss.
Minnet är kopplat till det tillstånd/den miljö vi var i när vi lärde oss det och vi minns lättare när vi är i samma tillstånd/miljö. Det kan vara bra att plugga i den sal tentan kommer att hållas.

Glömska

Vi glömmer mest i början efter vi har lärt oss något nytt så det är viktigt att repetera nytt material så snart som möjligt. Om vi fortsätter läsa fast vi redan behärskar ämnet = överinlärning motverkar man glömska på ett effektivt sätt.

Varför glömmer vi?

Du har lagrat informationen osystematiskt, kanske för att du inte förstod det du lagrade tillräckligt.
Osäkerhet, du tror inte att du kan.
Du blev störd vi inpräglingen/lagringen. Ägna dig gärna åt något helt annat när du läst ett tag, t.ex. laga mat eller jogga en runda.
Brister i inlärning eller inkodning.
Brister i lagringen.
Brister i framplockningen.
Minnen bleknar med tiden om vi inte använder kunskaperna.
Minnet är för hårt knutet till sammanhanget det inlärdes i. Vi minns ej om vi inte är i den omgivningen/tillståndet.
Kan ej aktivera de bästa ledtrådarna.
Bortträngning som är en försvarsmekanism förhindrar oss att minnas saker som vi mår dåligt av.
Interferens: man glömmer för att annan information stör inkodning av ny information. Ju större likhet mellan informationen desto större interferens. Motverkas genom att man växlar mellan olika typer av innehåll i inlärningsarbetet (material som stimulerar olika hjärnhalvor.) samt att sprida inlärningen över tiden.

Olika sätt att minnas

Återerinring: plocka fram material från minnet utan ledtrådar (ex. essäfrågor på prov)
Cued recall: ledtrådar ges som stimulerar igenkännade av minnen.
Igenkännande: man har flera alternativ att välja bland och man känner igen rätt svar. (ex flervalsfrågor)